annablomman

På väg mot ön! Svart ute, sitter och filosoferar i baksätet. Känner mig salig, frälst eller typ djupt kristen. Har världens underbaraste sambo, känner så mycket kärlek... O vi har gjort en helt ny människa, så liten och beroende av oss. Som man vill ge allt och önskar allt gott och inget ont. Obeskrivlig kärlek. Och så samtidigt så finns en obeskrivlig rädsla för att förlora dessa underbara... Älskar er! Svinto har flyttat. Hoppas hon får det bra som utekatt. Vill helst inte täbka på det, då kommer tårarna... Är lite orolig att hon kommer sakna det sociala med människor, hon bor ensam i en källare dör hon kan gå in, men hon är ju van med att sova med oss och hälsa på folk och vara med när det händer saker... Bara att hoppas... Mot ön! <3