Tragiskt

Fick idag veta att nåt tragiskt hänt. Så ofattbart. I jämförelse är ens återkommande depression ingenting. Hur kan man återhämta sig från nåt så ofattbart?? Går inte ens att tänka sig ju...

Iaf... ikväll har jag tränat combat och zumba. I slutet av zumba-passet känns knäna möra. Som en 70-årings skulle jag tro. Men det är ju övergående. Imorrn är jag 40 igen. Då ska jag nog ut o jogga lite.

Bokat Oslo 5-18 maj. Jobba. Jag jobbar mycket. Man skulle kunna tro att jag trillar av pinn snart men det går bara bra när man har flåset uppe. Bara jag får mina sovmornar emellanåt. Undrar hur det ska gå i sommar då jag börjar 7.30 5 dar i veckan! Hoho jaja!

Nä nu blire sömn några timmar... sovmorgon imorrn! :)

Häppåle!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0