annablomman

Jag ångrar att jag inte flydde fältet när jag hade chansen. Tidigare. Jag ångrar att jag inte anmält. Jag ångrar att jag tagit emot all skit. Jag ångrar att jag inte satte stopp för det. Nu är det för sent antar jag.
Om jag gjort det kanske jag fått ett annat liv. Jag är rätt nöjd med vad jag uträttat och fått ut av livet trots allt. Tycker nog att jag är en helt ok människa. Medmänniska. Person. Vän. Trots allt alltså. Nu är det som det blev.
Jag öppnar aldrig dörren igen.


Majset- jag meddelar när jag bakat kakorna, jag lovar! Jag har inte haft tid, men ska nog få till det nu innan jul hoppas jag!


Hem imorrn! ÄNTLIGEN!