annablomman

Två dagar plus. Man mår inte så bra. Gravid-Anna är det inget fel på direkt... klart man är svullen, osmidig, lite sprickfärdig och de andra vanliga kroppsliga krämporna... Det är mest psyket som... inte vill...
Folk frågar om den inte kommit än... Folket kommer få reda på när det är dags... Ingen väntar mer än jag!
Samtidigt som tiden går, man har förberett sig länge, så kommer osäkerheten och oron inför förlossningen. Jovisst, alla vet att det gör ont, kvinnor innan mig har gjort det, men jag vet inte hur jag reagerar...
En olustig känsla av misslyckande har infunnit sig. Löjligt, jag vet, bebisen har det bra i magen och allt det där... men alla andra har fått sina bebisar, men inte jag. Inget man kan göra. Men det förstärks av dagar som går, frågor som ställs och väntan som blir till känslor för allt.

Väntar på vår bebis!